Någon dag har nu förflutit sedan JVM i Laser Standard och Radial, och jag har börjat reflektera över mästerskapet.
Det som först sätter störst störst avtryck är konkurrensen, resten av världen har många duktiga seglare! Det andra är hur mycket vi har kvar att lära, och det tredje är hur god trend vi har i Laserklassen.
Helt uppenbart visar det sig att trägen vinner, det finns inga genvägar, Hermann Tomasgaard från Norge är ett gott exempel, vinner EM och blir tvåa på VM! Hermanns historia är optimist, Laser 4.7 (silver på VM), Radial (världsmästare), brons på ISAF Youth. Han har gjort smarta val både vad avser träning och tävling, ingen blir förvånad om han tar sig till OS 2016, och tar medalj 2020!
Bland svenskarna kan vi se samma utvecklingskurva, de som seglat mest i Laser, presterar bäst. Tidsfaktorn är kanske inte avgörande, men klart betydelsefull. Att tidigt segla stora internationella regattor är definitivt en fördel om man senare vill lyckas. Laserklassen har ett väldigt bra och utvecklat system genom åldersklasserna, redan som 12-åring kan man ge sig ut i hetluften i den starka 4.7 klassen, därefter går man vidare i Radial i u-19 och så vidare upp till U-21. Ett VM är verkligen ett VM, normalt rör det sig om 40-50 nationer från alla kontinenter. För en optimistseglare som seglat VM är det som att ”komma hem” då de allra bästa ofta söker sig till dessa mästerskap.
De brister svenskarna har är helt enkelt vanan att segla i stora startfält med högt kvalificerat motstånd. Ofta är banlängden över en timma, vilket ställer krav på strategiska kunskaper och uthållighet. En startlinje kan vara upp till 400 meter vilket är betydligt mer avgörande än vad vi är vana vid, klassen växer i Sverige och snart nog har vi säkert 70 på våra nationella kval och mästerskap (masterklassen är ju redan där).
Några ord om domarinsatser, vi har ju haft en diskussion om hårda bedömningar i Sverige. Det är inget mot vad det är internationellt, på detta VM hade man över 30 gulflaggor efter första dagen, SWE hade 10% av dessa. Vad är problemet, varför får vi så många gulflaggor? Jag frågade en av domarna (på skoj) om de hade ett ont öga till oss?” – We simply look after wrong behavior, not specific sailors or certain nations”. Jag förde ett resonemang med några av seglarna kring detta, några tycker att det är konstigt att de får en gulflagg för en enkel rörelse, ofta uppfattar de att gulflaggen är en ”ögonblicksbedömning” som i fotboll eller hockey, så är det inte i segling. Domaren kan ha observerat en seglare under flera minuter och den samlade bilden ger i sin tur gulflaggen. Ett plötsligt kliande på näsan är alltså tillåtet….
Något som många seglare gör fel är att gunga båten utan att det är kombinerat med en roderrörelse/riktningsförändring. Det är tillåtet att hjälpa till med kroppen för att styra, alltså luta sig åt lovart för att falla av och inåt för att lova, att samtidigt jobba med skotet är i enlighet med reglerna. Väldigt många ligger på gränsen.
Avslutningsvis är jag mycket nöjd med det faktum att vi är bland de största nationerna på dessa viktiga mästerskap, samma sak såg vi i Kroatien på U-19. Det vi hoppas på nu är att även 4.7 utvecklas i samma riktning som i t.ex Norge!
Martin Abenius
Coach Team Sweden
Resultat: http://www.balatonlaserworlds2013.com/regatta-information/results/